---

Under över ett år har jag försökt gottgöra dig fastän du inte märkt något. Jag har försökt göra så du ska passa in och inte stå där utanför och känna dig bortglömd och ensam. Jag har tänk "man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad". Men nu tänker jag inte anstränga mig mer, jag tänker inte försöka få dig att inte känna dig utanför eller bortglömd längre. Jag tänker inte undvika folk bara för att inte göra dig besviken, jag tänker skita i dig hädanefter och göra precis vad jag vill och sluta tänka så mycket på hur du mår. För när man anstränger sig så mycket och aldrig får någonting tillbaka då är det meningslöst. Om du kan skita i mig och vad jag tycker, då kan ju jag skita i dig också, eller hur? Det är inte mer än rätt. Jag tänker inte förlora någon eller riskera att börja bråka med någon pga av en människa som är så otacksam, självisk och blind.