---

Minns du när vi var på ridläger i flera år i rad, bara du och jag. Jag minns så väl. Jag hade en häst som hette Idun, jag var så lycklig med dig där farmor. Minns du schäferhunden som bodde på gården? Han var så stor och han brukade sova i vår säng.

Farmor, minns du när vi red ut på ängen, det var som i en dröm, en dröm av befrielse och lycka. Du gav mig allt farmor, vad hade jag gjort utan dig?

Jag kommer aldrig förlåta att de inte läkte dig, jag kunde aldrig tro att det skulle sluta såhär. Jag försökte göra mitt bästa, det var en kamp med tårar. Vem ska jag nu dela hemligheter med farmor? Det var bara du som förstod mig i vissa lägen, vem ska jag nu vända mig till? Vem ska ge svaren på mina frågor? Vem ska nu visa mig världen?

Vem ska nu berätta alla historier och känslan om hur det var att ha sett hela världen? Vem ska nu imponera på mig för att vågat bada med hajar? Vem ska jag nu åka på krokodilsafari med? Jag är så solt över dig för den du var, du var en hjälte farmor och den modigaste personen jag visste om.

Du var så betydelsefull för mig farmor, du gav mig så mycket som ingen annan gett mig.
Minns du när vi gick i hötorgshallarna och de trodde att du var min mamma? Du var så ung och vacker farmor, du var en ängel utan vingar på jorden.